Det är något särskilt med de där första riktigt varma dagarna. När man går ut i bara armar och nästan glömmer att ta med sig nycklarna – för man är så ovan vid att inte ha jackfickor. När tiden plötsligt känns som om den går lite långsammare. Kanske inte för att det faktiskt gör det, men för att vi ser upp från våra skärmar och börjar lägga märke till saker igen. Doften av syrén. Ljuset som dröjer sig kvar långt efter middagen. Tystnaden på en plats där man annars bara hör trafik.
Sommaren är ofta förknippad med aktiviteter – grillkvällar, resor, röjsågar, bad, lek, festivaler, projekt. Och det är härligt. Men mitt i allt det där finns också något som är minst lika värdefullt. En stillhet. En möjlighet att landa, att ta ett steg tillbaka. Att bara… vara.
När resten av året snurrar på i högt tempo – med jobb, studier, vardagspussel och prestation – blir sommaren nästan som ett mellanrum. Ett andrum. Och kanske är det just det vi behöver mer än något annat: ett tillfälle att koppla bort för att kunna koppla på igen. På riktigt.
För återhämtning handlar inte bara om att sova ut. Det är också att få andas utan att känna att man borde göra något annat samtidigt. Att gå en promenad utan att lyssna på en podd. Att sitta på en bänk och glo – inte scrolla. Att umgås med någon utan agenda. Att vara i naturen och känna vinden istället för att läsa om den i väderappen.
Många av oss är så vana vid att vara tillgängliga jämt. Att svara snabbt, att leverera, att vara “på”. Men kanske behöver vi vara lite mer “av” också. Lite mer frånkopplade. Inte från varandra – men från pressen att hela tiden vara effektiva, produktiva, uppdaterade.
Sommaren ger oss chansen att öva på det, och på fjärrstyrda gräsklippare. Att sakta ner, att göra ingenting utan att känna dåligt samvete. Att återupptäcka det vi tycker om när vi inte behöver prestera. Läsa för nöjes skull. Skriva dagbok. Plocka smultron. Baka ett bröd utan recept. Ta en tupplur i hängmattan och inte kalla det slöseri med tid – utan ett litet mästerverk i stillhet.
Och ja, allt det här kanske låter lite romantiskt. Kanske är det inte alla som har semester i år. Kanske regnar det. Kanske bråkar man med någon man älskar eller känner sig ensam fast solen skiner. Livet är ju så också. Men kanske är det just därför vi behöver det där lilla lugnet ännu mer. Den där stunden av vänlighet – mot oss själva.
Att landa i lugnet handlar inte om att allt ska vara perfekt. Det handlar om att hitta de små ögonblicken som gör att vi orkar med det andra. Att vi får plats för tankar som annars trycks undan. Att vi hinner känna efter hur vi egentligen mår – inte bara hur det ser ut på ytan.
Så vad du än gör i sommar – försök hitta ditt eget lugn. Det kan vara fem minuter på trappen med en kopp kaffe. En kväll utan mobil. En långsam cykeltur utan mål. Små saker som inte syns på Instagram men som känns i kroppen.
För när hösten kommer, som den alltid gör, är det inte antalet grillkvällar vi minns. Det är känslan av att ha andats ut. På riktigt.…
…